Samäganderätt är behäftat med vissa risker. Alla beslut måste vara enhälliga. Det kan lätt uppstå tvister om olika beslut. Många viljor leder till osämja.

Går det inte att komma överrens kan någon av parterna vända sig till tingsrätten. Tingsrätten kan förordna att en god man tar över.

Om det finns samäganderätt till en fastighet och någon av ägarna vill sälja med de andra motsätter sig detta. Då har den som vill sälja vända sig till tingsrätten om tvångsförsäljning. Normalt kan inte de andra motsätta sig detta. Vill de ha kvar fastigheten måste de köpa in den eller lösa ut den andre parten.

Det finns även dold samäganderätt. Det är när sambo eller gifta äger ett hus men den är bara skriven på den ena. Om de skiljs åt kan den som inte är lagförd ägare kräva ut hälften om den kan visa att den har varit med och finansierat ägandet.

Samäganderätt i praktiken.

Det finns många situationer som kan leda till samäganderätt. Det behöver inte vara en fastighet men det är ganska vanligt. Samäganderätt kan också vara saker. Släpvagn är tillexempel en dyr grej för en person att äga. Den används relativt lite. Då kan det vara bra att dela kostnader med någon annan.

Efter bodelning av dödsbo kan arvtagarna komma överrens om att behålla fastighet som ingick. De tar över fastigheten efter dödsboet och har samäganderätt. Efter några år uppstår konflikter. Det kan vara allt från renovering till vem som ska klippa gräset eller att någon bjuder in för många vänner. Många ärenden hamnar hos tingsrätten. Någon tröttnar och vill sälja. De andra vill inte köpa andelen men vill behålla fastigheten. I en del fall har de inte råd att lösa in andelen. Konflikt om samäganderätten är under uppsegling. Som tyvärr får sin lösning av tingsrätten. Fastigheten försäljs. Har inte de andra delägarna pengar att lösa ut den som vill sälja blir de av med huset som de har samäganderätt till.

Referens